Nervositet, stress, huvudvärk. Det har liksom blivit en del av min vardag. Och så tröttheten, den får vi inte glömma. Jag kan liksom inte slappna av. Om en vecka är vi i Rom. På vårat fina fyrstjärniga hotell med utsikt mot Vatikanen. Jag är så stressad och orolig över att det ska bli något problem på vägen, att alla bitar inte ska falla på plats, att vi ska glömma något eller att vi blir sjuka. En vecka. Jag längtar något alldeles vanvettigt, det ska bli så härligt, fint och underbart. Telefonen kommer vara av hela veckan vi är borta, ett undantag är om jag och Viktor skulle lyckas tappa bort varandra. Den chansen är liten, men den finns. Åh, den här veckan får gärna gå fort!
Jag är hemma i Tullingsås nu. Tidigare ikväll var jag och min kära bror på sommarcafé, det innebär att man får fika så mycket man vill för 40 kr. Oslagbart! Sen rullade vi ner (på cyklarna, inte magarna) till en loppis där jag gjorde makalösa fynd. Bilder på det kommer. Och bilder sen yran och massa andra underbara tillfällen kommer också, men till helgen, eftersom jag inte har min dator nu. Ciao
onsdag 5 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror hela rom resan kommer bli oslagbar och underbar! Jag hoppas verkluigen att ni kommer ha det sjuktmysigt och försök slappna av, det är du värd. Vila och ta igen er nu! Sen tycker jag du ska kolla om det kanske kanske finns bättre jobb där ute i jungeln, det är nog inte helt omöjligt. Kankse till och med telefonsäljare kan vara bättre, vad vet jag ;)
SvaraRaderaKärlek
Beata