all of the people start to rush

Jag blev helt plötsligt tom på ord, vet inte riktigt vad jag ens ville ha sagt från början. Mina ögon tynger. Jag är trött på vita golv, otacksamma kunder och mitt jobb. Jag förstår inte hur jag härdat ut snart ett år, och hur jag fortfarande gör. Fast jag kanske inte gör det längre, jag kanske aldrig har gjort, jag har bara inte insett det förrens nu. Jag vill bli respekterad och accepterad. Jag orkar inte bära på en klump i magen längre. Det är tungt och det gör ont.