torsdag 12 mars 2009

Smile like you mean it

Beskedet alla väntat på, fick jag sparken eller inte?
Jag vet faktiskt inte själv om jag ska vara ärlig.
Han sa att vi fått "sparken" alla tre. Eller nåt.
Men den som bättrar sej får tillbaka jobbet.
Hur ska jag kunna göra mer när jag gör allt?

Men det som är allra jobbigast,
det är att jag inte fick en chans att försvara mej.
Så fort jag öppnade munnen så avfärdade han det.
Det var som en spark i magen och en smäll på käften.
Med gråten i halsen och det där äckliga leendet,
fortsatte jag betjäna kunder resten av dagen.
Jag trodde faktiskt inte att jag skulle ta det så hårt.

På vägen hem pratade jag med mamma i telefon.
Oavsett vad det är, så känns det alltid lite bättre.
Och det vill jag tacka min kära mamma för,
att du alltid finns där och så. Du är bäst!

2 kommentarer:

  1. mähh! gud vad arg jag blir! vilken jävla idiot till chef du har...! kollektivets egen jurist säger att han inte får göra så, hon har faktiskt läst arbetsrätt nyligen..hon vet!!

    SvaraRadera
  2. Älskade gumman du e bäst du med<3 Tror jag får knalla upp till den där människan och tala om att jag e rebeckas mamma, jag har en tröja med stålmannenmärket på och knyter jag ett badlakan om halsen som mantel får jag superkrafter...dessutom sitter jag med i styrelsen på lärarförbundet å vet lite om en anställds rättigheter....Mucka inte med Rebecka för då får du med supermorsan att göra, du väljer själv grabben!! Puss och kram älskar dej<3 Mamma

    SvaraRadera