wä wä wä

På väg hem efter en liten handling på ICA, mest bestående av olika ostar (mozarella, cream cheese, ricotta, parmesan och kesella), så står jag i Kyrkparken och ser 5an närma sig. Men så stannar den, 100 meter bort. Och står där i 10 minuter! Jag tänkte ut massa olika scenarion under tiden mina fötter frös till is. Bombhot, rån, gisslandrama eller punktering. Men han kanske bara vägrade lite. Jag vet inte, men hoppade på ialla fall och höll på att skaka fötterna av mig. När det närmade sig min hållplats, som för övrigt är alldeles utanför vårat hus, så tryckte jag som vanligt på stop och började gå mot utgången. Men han saktade inte ner och stannade inte, jag ropade och sen ropade någon annan. Han stannade ca. 100 meter för långt bort. Jag blev bitter, väldigt bitter. Sprang hem och berättade om den bisarra busshändelsen för Viktor och bakade sedan en chokladcheesecakepaj.

Har precis pratat med en tant från akassan, efter att ha stått i kö en halvtimme såklart. Jag tror inte hon jobbade där, det enda hon sa var "Jaaaa, men det ska du göra" med jätteskånsk dialekt. GAH.